You are special ♥
Nu ska jag berätta lite om en person. Den personen som står mig allra närmast. Hon går under namnet Priscilla Di Cecca, men för mig är hon Bästis. Jag & Bästis lärde faktist känna varandra första gången på dagis.. Jag är ju 1 år äldre än henne & på den tiden så blev man tilldelade "fadderbarn" inom skolan. Och hon blev mitt fadderbarn. Sen hade vi inte kontakt med varandra förrän det flyttade in en ny flicka i huset brevid mitt när jag var sisådär 11 år. Denna flickan hette Emelie & kom från Blekinge. Hon hamnade i samma klass som Bästis. Dom började umgås & blev bästa vänner. Och jag & Emelie blev också väldigt nära vänner. Så när vi var 12-13 år så började jag umgås mer & mer med både Emelie och Priscilla. Emelie brukade ha galna fester i sitt hus där vi alla blev fulla. Haha det var tider. Sen kom Marieholms-tiden. Då hängde vi alla jättemkt i m-holm, för Cindy, Natha, Todor & Helena bodde där. Där var det också massa galet festande. Sen flyttade Emelie tillbaka till Blekinge. Och på ngt sätt började jag, Bästis, Josse & My att hänga väldigt mkt med varandra.
Jag & My var bästa vänner då och hade varit det ett tag. Men jag & Bästis började hänga mer & mer med varandra. Det var allt från att sno öl från hennes mamma & blanda ut med läsk i Stadsparken till att tjuvröka vid kyrkan & stenberget. Och massa annat skit, sånt man gör när man är ung :) Iaf så åkte Bästis till canada i 1-2 månader över en sommar. Kan det ha varit 2004 el. 2005? Och då insåg jag verkligen hur mkt jag saknade henne & hur mkt hon betydde för mig. När hon kom hem igen var vi i princip oskiljaktiga. Sen var det lite turer upp & ner med pojkvänner hit & dit men vi var ändå alltid med varandra. Haha som den gången vi sov ute en hel natt under trappan vid gymnastiksalen? Har aldrig frysit så mkt i hela mitt liv & jag kissade i en cola-mugg. Eller när det var lussevaka & det sket sig med att köpa sprit. Haha då köpte vi massa 2.5 cider på Domus & satt vi stenberget och drack dom snabbt som faan. & sen skulle vi till lussevakan på Norrevång & på vägen dit så gick en burk sönder när du kissade på bron vid Öppet, haha & det sprutade överallt, haha! Och jag som skulle adoptera daj när jag blev 18, eftersom jag var/är din fadder. Du sket i vad din mamma tyckte, sa du då :) Och alla gånger du, jag, Jos & My satt på bänken vid Öppet och drack & hade djupa konversationer. Eller den gången du blev så full att jag tvingade Polack att vi skulle köra daj hem på hans moppe, alla 3. Det var under vår galna tonårs-tid.
Sen flyttade jag til Italien och saknade daj varje sekund jag var där. Det var lycka att komma hem igen & få vara med dig igen. Då spenderade vi varje dag med varandra. Sen blev det lite avstånd mellan oss p.g.a pojkvänner. Men vi var ändån alltid bästa vänner & du var alltid den som stod mig närmast och betydde mest. Sen skulle vi ju flyttat till Canada, men så blev det inte. Och du hjälpte mig igenom en svår tid när jag bröt upp från M, tack. Sen tog jag studenten och ett år efter det tog du studenten. Anar du hur stolt jag var? För jag vet själv hur mkt skit du var igenom ett tag och du tog dig ur från det så jävla bra.. Haha kommer du ihåg Italien-resan? Festen på Villa Tiboldi när vi var så fulla & sjöng och dansade hela natten och dom andra hatade oss just då. Och dagen efter när vi var fulla fortfarande men skulle göra våra tatueringar. Veni Vidi Vici. Och efter du tog studenten så började vi jobba om varandra som faan. Jag på Italia & du på Ellada. Italien vs. Grekland, haha. Och sen helt plötsligt kom dagen då jag skulle flytta hit.
Och nu sitter jag här, 1000-tals kilometer ifrån dig och skriver detta. Och det går inte en dag här utan att jag tänker på dig. Du har varit och du är en sån stor del av mitt liv och mina bästa minnen är med dig. Jag tror inte du anar hur mkt jag saknar dig. För trots allt som vi har gått igenom så har vi alltid hållt ihop och jag vet att du kommer att vara min bästa vän till den dagen då jag dör. Fan ta dig annars! haha. Du vet redan att du betyder mer än något annat för mig, tvivla aldrig på det & glöm aldrig bort det. För hur jobbigt det än är och hur egoistisk jag än känner maj ibland över att jag är här och inte med dig så vet jag att du vet. att du förstår. Jag vet att du vill att jag ska vara lycklig & leva livet. Och du vet att jag vill desamma för dig. Och jag vet att när jag väl ser dig igen så kommer vi ge varandra världens största kram och sen är allt som vanligt igen. För ingensting kan ändra det vi känner, varken tid eller avstånd. Med andra ord så ville jag bara säga Grattis på födelsedagen älskling. Jag älskar dig mest i hela världen ♥
Det finns en kärlek och styrka mellan oss som ingen kan ta ifrån oss
♥
Grattis!
Kommentarer
Trackback