Snoriga armar & en randig kind
Jag är fortfarande däckad. Nu pallar jag inte detta mer, så jävla bull. Men jag har inte orken att göra något iheller. Bara att stå i kö på banken idag i 5 min var ett rent helvete. Jag snorar, hostar & har mig. Mina ögon tåras hela tiden & mitt huvud gör ont. Vad fan är det för fel på mig? Jag var dum & ljög för A, hon frågade om jag hade tagit medicin & jag sa att jag hade tagit en värktablett, men det hade jag inte. Jag tror inte på sånt skit. Jag tycker piller är äckliga, dom kan göra konstiga saker med en. Kroppen är många gånger kapabel till att hela sig själv, vad gjorde dom förr i tiden? Visst hade jag haft feber eller varit väärsta sjuk hade jag tagit, men inte när jag bara är "halv-sjuk" haha.
Igår var jag bara hemma, såklart. Bokade en flygbiljett, det ni! Nu är ni nyfikna va? hehe. Sanningen är att den inte är till mig, utan till en vän. Det har hänt lite grejer. Det enda jag kan säga är att hade jag varit i den situationen så hade jag velat att någon gjorde samma sak för mig. Så nu har jag gjort en god gärning & enligt min vän kommer jag komma till himlen. Känns tryggt att veta ;)
Idag postade jag mitt J1-status kort. Det ska upp till Culturalcares kontor i Boston. Detta är nödvändigt om jag ska kunna åka hem till Sverige i Juni.. Annars får jag inte komma tillbaka till Usa :/
Ååh innan när jag satt i bilen & väntade på Sam så ringde jag min farmor&farfar. Har inte pratat med dom i telefon en jag kom hit. 7,5 månad. Det var jättekul att prata med dom & det får en att inse hur mkt man saknar dom & allt där hemma. Men snart snart, 72 dagar kvar tills jag får träffa min familj :)
Kommentarer
Trackback